Man planerar nu att göra ett anrikningsverk i anslutning till gruvan i Mofjellet i Mo i Rana.
Anrikningsverkets kapacitet beräknas vara xa 1.500.000 ton malm per år.
Detta kan tex fördelas på 300.000 från Kolsvik, 1.000.000 från Mofjellet plus ytterligare 200.000 från annan satelit
Detta anrikningsverk kommer vara ett centralt anrikningsverk för flera olika gruvor. Till en början kommer man ta malm från Kolsvik via båt, samt den malm som man tar ur Mofjellet. Så småningom planerar man att utöka antalet gruvprojekt med flera objekt och iom detta stora anrikningsverk som finns i en närmast perfekt infrastruktur med en stor hamn och med alla behövliga saker egentligen redan på plats. Senast nu under stämman så berättade man att man har utökat med ytterligare ca 600 undersökningstillstånd i Mo i Rana-området. Kolla på Andra inmutningar för att se de projekt som man nu har förutom Mofjellet, Kolsvik och Sölvberget.

Här nedan ser du var jag tror att man planerar att placera anrikningsverket. Jag grundar detta på en bild från Rana-blad 2007-04-21 där man ser Trond Refseth (VD Bindal gruver och MoMin) ståendes framför det som de säger den plats där man vill uppföra anrikningsverket på. Det är en ny del av RiT (Rana industriTerminal och ser ut att vara nytt uppfyllt landområde. ( Kanske man får fylla på med avfall från gruvan så småningom)


 

Här är en bild från MIP:s hemsida (Mo IndustriPark) där man ser hur arbetet med utfyllnad pågår. Här ser man oxå vad nära hamnen platsen ligger. Bakom tiull höger ser man Mofjellet.



När det gäller anrikningsverket så blir ju placeringen utomordentligt bra. Man har ett bra upptäckningsområde iom att man både kan frakta malm med båt (30 mil) lastbil (10 mil) och tåg (????)
Här nedan ser man hur den tiomilacirkeln täcker in rätt stora delar av området runt Mo i Rana
Längst ner till vänster ser man Kolsvik och Finnlifjellet. Dessa måste alltså tas via båt. Detta är ju oxå helt naturligt då det inte finns vägar till Kolsvik

Beräkningar för kommande drift

Om man nu då tänker sig att man byggt upp ett anrikningsverk i Mo i Rana, ett verk med en årskapacitet på 1.500.000 ton malm, hur mycket pengar kan det bli i vinst per år då? Blir det någon vinst om metallpriserna inte stiger?
Enklast att räkna på är ju den guldmalm som man kan bryta ut från Kolsvik. Där har vi sedan gammalt en hel del siffror att gå på och på denna sida kan man räkna på bara Kolsvikpotentialen.

Om jag då gör det lite lätt för mig och på den sidan knappar in följande:

Cashcost: 314 USD/oz (angivet på stämman om jag tolkar ppermillions anteckningar rätt)
Guldpris: 660 USD/oz ( priset ligger därikring den 17/5-07)
Dollarkurs: 6,7 USD/SEK (Ungefärlig dagskurs den 17/5-07)
Utvinningsgrad: 90 % ( också från ppermillions anteckningar)
Smältlön: 5% (lite lägre än vad jag förrut anget, beror på att jag letat mer efter information och sett att 10 % nog är alldeles för högt)
Produktionsvolym per år: 300.000 ton malm ( siffror från Gexcos hemsida)
Halten guld i malmen: 4 gram/ton  (lägre än vad Gexco räknar med (7gr), för att vara säker)

Vad får vi ut av detta då, alltså om man hade utfört den brytningen i dagsläget?

Svar:  ungefär 76,5 miljoner SEK per år.

Nu kommer vi då till den lite knepigare biten, Mofjelletmalmen. Varför är det knepigare då? Jo helt enkelt för att jag inte räknat så mycket på det förut och därför inte riktigt har koll på det :-)

Att räkna ut vad metallen man får ut är värt är ju inte svårt, däremot är det svåra att kunna bedöma de kostnader som ligger runtom, cutoff, cashcost mm.
För att hitta information så har jag bla tittat på vad andra bolag angett i sina projekt. IGE:s stekenjokk-projekt är ett liknande projekt. Vad får man ut för siffror från det då?
Jo de anger en cahcost per ton bruten och anrikad malm på 330 SEK
Om vi då utgår från dessa siffror och låter mofjellet få lite högre siffror (större kostnader) så räknar jag med 340 SEK/ton i cashcost
När det gäller cutoff så är det knepigare tycker jag. Vid efterforskningar så har jag sett allt från 150 SEK/ton till 400 SEK/ton. Jag har valt att välja den gyllene medelvägen och lägga cutoff på 275 SEK/ton


1 ton malm ger i ren metall:

I ovanstående kalkyl har en dollarkurs på 6,7 SEK/USD använts


Räknar man då bort cutoff så får vi 899,5 - 275 = 624,5 SEK/ton
Utvinningsprocenten lägger vi även här på 90 % => 0,9*624,5=562 SEK/ton
Smältlönen lägger vi även den som i Kolsviksfallet på 5 % => 0,95*562 = 534 SEK/ton
Sist tar vi då bort cashcosten på 340 SEK/ton och får då : 534-340=194 SEK/ton i vinst

Vad man sagt från Gexcos håll är att man planerar ett uttag på 1.000.000 ton malm per år.
1.000.000 * 194 ger helt enkelt en vinst på 194 MSEK

Adderar vi sedan Kolsviks vinst så får vi på 1.300.000 av 1.500.000 tons kapacitet (86,7 %) en vinst per år med dagens siffror på : 194+76,5= 270,5 MSEK
Om man då tänker sig att vi lägger till 200.000 ton till med liknande siffror så borde vi få en vinst på:
270,5/0,867=312 MSEK

I de beräkningsexempel som man räknade med på stämman så fick man med dagens siffor en vinst på ca 460 MSEK, det gör att jag drar slutsatsen att jag i alla fall inte tagit för låga värden i kalkylerna :-)

Framtiden då? Vad händer om vi skulle få ett dubblerat pris på metallerna?

Med samma kalkyler som ovan men med ett dubblerat pris på alla metaller och en dollarkurs på 5 SEK så får man i Kolsvik en vinst per år på 167 MSEK
Likadant i mofjellet ger oss en vinst per år på 963 MSEK
Alltså tillsammans en vinst på 1,1 Miljarder SEK per år.
Lägger vi till ytterligare 13,3 % så får vi 1,27 Miljarder SEK i vinst per år.

Vad klarar bolaget för prisfall?

I Gexcos beräkningar från stämman så räknar man med att man vid halverade metallpriser skulle gå på plus minus noll (+ 3 MSEK) Då mina kalkyler inte ger ett plus vid så "låga" priser så kan jag ju ytterligare en gång konstatera att jag helt enkelt ligger i överkant på kostnaderna.

I Kolsviks fall så kan man rätt lätt se att man med 314 USD/ox i cahcost, 90 % utvinningsgrad och 5 % i smältlön får en "breakeven" vid ca 330 USD/oz  eller eventuellt några fler dollar.
I Kolsvik så "klarar" man alltså en halvering av dagens priser.

i Mofjellet då? Då jag sett att mina värden inte ger samma siffror som Gexco själva uppger så ska jag här försöka använda det som man på Gexcos hemsida kallar för "zink-procent" Detta är ett förenklat sätt att räkna ut hur mycket av olika metaller som måste finnas i malmen innan den blir brytbar rent ekonomiskt sett.
Man säger att 4 "zink-procent" ligger som gräns. Detta värde är dock räknat på äldre zinkpriser. Om man går efter Gexcos siffror så är detta räknat på ett zinkpris som låg ca 60 % under dagens priser. En snabb kalkyl ger oss då:
Dagens Zinkpris (2007-05-17)  3730 USD/ton
60% av detta är : 0,6*3730=2238 USD/ton
4 % a detta är i sin tur: 0,04*2238=89 USD/ton

Då ska vi alltså ha ett metallprisvärde per ton som överskrider 89 USD för att gruvan ska vara ekonomiskt lönsam. Dagens pris ligger på 134 USD/ton, i så fall skulle man förenklat kunna säga att mofjellet klarar ett prisfall på : 89/134 = 66 % 



OBSERVERA
om du ser något i beräkningarna som du tycker ser konstigt ut, kontakta mig.